<3 Mormor <3

Igår somnade min fina underbara mormor in fint och stilla med några av sina närmaste anhöriga i sin närhet, jag var till henne i förrgår.
Hon har verkligen haft tuffa år och varit fånge i sin kropp (hennes sista år var sådana som man säger att man aldrig vill råka utför, när man blir fånge i en kropp som inte kan röra sig och en röst som inte når ut men ändå klar i huvudet så jag önskar min fina mormor Gunvor allt fint man kan önska sig i himlen!

Mormor är en av de människor som betytt mest för mig i mitt liv, hon har varit som en förälder och en bästa vän som funnits i vått och torrt, jag är nog väldigt präglad av min mormor vilket jag är stolt över då hon är och var en underbar själ och individ!

Det är tur att en själ aldrig försvinner för hos mig finns hon alltid! Jag är lycklig att hennes fysiska kropp får vila, att hon slipper känna smärta, att hon slipper kämpa i motvind och kan börja segla i medvind.

Döden betyder ingenting.
Jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum.
Jag är Jag, Du är Du.
Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande.
Kalla mig vid mitt vanliga namn.
Tala till mig sådär som Du alltid gjort.
Ändra inte Ditt tonfall,
Håll sorgen borta från Din röst.

Sluta inte skratta åt våra genensamma små skämt.
Skratta som vi alltid har gjort.
Var med mig. Le mot mig. Tänk på mig.
Låt alltid mitt namn finnas med Er där hemma.
Uttala det som ingenting hänt, sorglöst
Utan spår av skuggor.

Låt livet gå vidare med samma innebörd som
tidigare.
Det går vidare därför att det måste gå vidare.
Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår
gemenskap.

Varför skulle du sluta tänka på mig för att Du
inte längre kan se mig.

Jag väntar på Dig någonstans väldigt nära.
Allt är väl.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0