Länge sedan nu...
Mycket har garanterat hänt sedan sist men jag ska inte backa tillbaka så jättemycket, ibland kanske men inte just nu. detta inlägg blir inte så längt för jag tänker nöja mig med att bara ha skrivit litegrann.
Självklart har mina guldklimpar blivit större sedan sist ;-)
<3 Mormor <3
Igår somnade min fina underbara mormor in fint och stilla med några av sina närmaste anhöriga i sin närhet, jag var till henne i förrgår.
Hon har verkligen haft tuffa år och varit fånge i sin kropp (hennes sista år var sådana som man säger att man aldrig vill råka utför, när man blir fånge i en kropp som inte kan röra sig och en röst som inte når ut men ändå klar i huvudet så jag önskar min fina mormor Gunvor allt fint man kan önska sig i himlen!
Mormor är en av de människor som betytt mest för mig i mitt liv, hon har varit som en förälder och en bästa vän som funnits i vått och torrt, jag är nog väldigt präglad av min mormor vilket jag är stolt över då hon är och var en underbar själ och individ!
Det är tur att en själ aldrig försvinner för hos mig finns hon alltid! Jag är lycklig att hennes fysiska kropp får vila, att hon slipper känna smärta, att hon slipper kämpa i motvind och kan börja segla i medvind.
Döden betyder ingenting.
Jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum.
Jag är Jag, Du är Du.
Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande.
Kalla mig vid mitt vanliga namn.
Tala till mig sådär som Du alltid gjort.
Ändra inte Ditt tonfall,
Håll sorgen borta från Din röst.
Sluta inte skratta åt våra genensamma små skämt.
Skratta som vi alltid har gjort.
Var med mig. Le mot mig. Tänk på mig.
Låt alltid mitt namn finnas med Er där hemma.
Uttala det som ingenting hänt, sorglöst
Utan spår av skuggor.
Låt livet gå vidare med samma innebörd som
tidigare.
Det går vidare därför att det måste gå vidare.
Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår
gemenskap.
Varför skulle du sluta tänka på mig för att Du
inte längre kan se mig.
Jag väntar på Dig någonstans väldigt nära.
Allt är väl.
Hon har verkligen haft tuffa år och varit fånge i sin kropp (hennes sista år var sådana som man säger att man aldrig vill råka utför, när man blir fånge i en kropp som inte kan röra sig och en röst som inte når ut men ändå klar i huvudet så jag önskar min fina mormor Gunvor allt fint man kan önska sig i himlen!
Mormor är en av de människor som betytt mest för mig i mitt liv, hon har varit som en förälder och en bästa vän som funnits i vått och torrt, jag är nog väldigt präglad av min mormor vilket jag är stolt över då hon är och var en underbar själ och individ!
Det är tur att en själ aldrig försvinner för hos mig finns hon alltid! Jag är lycklig att hennes fysiska kropp får vila, att hon slipper känna smärta, att hon slipper kämpa i motvind och kan börja segla i medvind.
Döden betyder ingenting.
Jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum.
Jag är Jag, Du är Du.
Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande.
Kalla mig vid mitt vanliga namn.
Tala till mig sådär som Du alltid gjort.
Ändra inte Ditt tonfall,
Håll sorgen borta från Din röst.
Sluta inte skratta åt våra genensamma små skämt.
Skratta som vi alltid har gjort.
Var med mig. Le mot mig. Tänk på mig.
Låt alltid mitt namn finnas med Er där hemma.
Uttala det som ingenting hänt, sorglöst
Utan spår av skuggor.
Låt livet gå vidare med samma innebörd som
tidigare.
Det går vidare därför att det måste gå vidare.
Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår
gemenskap.
Varför skulle du sluta tänka på mig för att Du
inte längre kan se mig.
Jag väntar på Dig någonstans väldigt nära.
Allt är väl.
Nytt år, nya dagar, nya möjligheter
Då var det dags att ta tag i vikten... känns lite tråkigt att det blir efter nyårsafton, lite väl "klychigt" men det får bli så ändå. Under flytt och även andra omständigheter som jag inte vill gå in på här och just nu så har inte orken riktigt funnits där och många förkylningar... de har verkligen avlöst varandra senaste månaderna (där fick jag för att jag var så väldigt frisk största delen av 2011) ;-)
Min startvikt efter julemat och mys är nu 82,1 kilo och med mina 154 cm i längd fattar de flesta att det inte är hälsosamt :-) Men när jag väl kommit igång så brukar det gå bra. Har egentligen inga jättebehov att bevisa för andra hur det går MEN det blir en extra sporre om jag skriver här, så ni får stå ut med lite viktsnack.
Jag ska ner till runt 55 kilo skulle jag tippa i slutändan (det får man se under färden när man känner sig trivsam med sig själv och beroende på hur mycket man tränar osv men mellan 55-60 kilo skulle jag tippa på... första målet blir under 80 kilo iaf :-) En bild på hur jag ser ut nu läggs in här (den är från Gotlandsresan i somras men jag ser ut så nu med ungefär).
Vi har haft en fin jul och ett fint nyår, tyvär krassliga men annars har det varit underbart med familjen... jag vill verkligen inte börja jobba igen... har lite ångest, inte för att jag inte trivs på mitt jobb, men det känns så futtigt i jämförelse med att få vara tillsammans med sina underbara små barn som verkligen utvecklas enormt, det finns inge bättre än att vara mamma!!! Om man vann pengar skulle man kunna vara hemma några år till, då de blir större har de behov av att slussas ut i lagom steg i samhället, men just nu skulle de knappast ta skada av att vara hemma och gå de 10-15 timmar på dagis för att få lite social träning utan mamma och pappa... att ha små barn på dagis i stort sett heltid (även om vi har turen att slippa ha dem helt på heltid när vi jobbar)är knappast för barnens bästa men nödvändigt för ekonomin. Men jag tror många barn skulle må bra av en lugnare tillvaro en längre tid i livet och med sakta inslussning i dagis och skolliv.
Jag vet att många vill tillbaka till jobbet och längtar efter det sociala arbetslivet... jag har många gånger försökt att tänka att jag är så... men jag är inte så, jag älskar att vara mamma och just i dessa åldrar så vill barnen verkligen vara med sina föräldrar, snart vill de vara med kompisar och de kommer gå i skolan, men när de är små aå tror jag att vi föräldrar är de bästa grundstenarna innan de ska ut och få större referensramar i livet. Jag är faktiskt övertygad att jag är en bra förälder och det skämms jag inte för att säga.
Jag tror att familjen är livets stora mening (kanske jag låter gammeldags men allt som är gammeldags behöver inte vara fel).
Alla kanske inte trivs hemma och är mer rastlösa... men jag har många möjligheter till umgänge och våra barn träffar andra barn och väldigt många vuxna som är bra förebilder, jag tror inte att vi är de enda som är bra för våra barn, våra barn har rätt tidigt fått vara ensam med andra vuxna i vår närhet utan oss, de litar på andra och tycker om andra människor, det är en viktig del i utveckligen och i tryggheten men jag tror att föräldrarna är väldigt viktiga grundpelare och en bra grund ger chans till en bra relation i framtiden då barnen prövar sina egna vingar.
Jag hoppas att många väljer att vara med sina barn, ta sig tid att andas och sätta sig ner och bara vara, barnens värld är många gånger mer sann än den vuxna (jag tycker sällan om att dela upp vuxna och barn för man lever i en värld tillsammans och barnen behöver känna sig viktiga och inte skuffas undan i en barnvärld där allt är uppbyggt enbart efter dem, de behöver få leka och vara barn att utvecklas genom lek men också få känna sig viktiga genom att få hjälpa till med sådant de vill som vi vuxna gör diska, laga mat osv... jag vet att man ibland lätt skyfflar undan dem för att det ska gå fort och ibland ska man kunna göra saker själv också och att de naturligtvis kan dona på egen hand men jag tror att det ofta blir så att stressen idag gör att många trycker undan barnen för att man inte orkar vara det minsta pedagogisk, jag har gjort det ett antal gånger men har nu börjat hitta det jag känner är jag, det är så underbart att vara med sina barn.
Det jag ville säga med barnens värld, är att de lever i nuet, de lever hälsosamt och man borde lära sig av dem, de är oförstörda av vårt samhällsideal och levnadssätt, de är kreativa, glada, framåt med själförtroende, knappast lata och nedtryckta, de har en livsglädje utan dess like... borde vi inte alla försöka nå dit som vuxna med... vi påverkas absolut av samhället, men mycket kan vi själva ändra på om vi vill, hos oss själva om måsten och ideal.
Vilket svammel, vet inte om det ens kom fram något vettigt... men jag behöver få fladdra iväg lite i mina tankar.
En mycket betydelsefull person och släkting i mitt liv, som betytt så OERHÖRT mycket i mitt liv, andas sina timmars sista andetag i väntan på himmelriket, det gör verkligen att jag börjar tänka på vad som är viktigt här i livet, hälsan och att må bra både psykiskt och fysiskt såklart och att verkligen känna efter hur vill jag/familjen leva vårt liv (det mesta går om man verkligen vill, då ser man möjligheter, inte svårigheter och bromsklossar), det är så lätt att tänka på någon form av ideal, hur de flesta lever och glömma hur vill jag/vi leva egentligen. Man kan inte alltid bara göra utan att tänka lite klokt men med lite dvettiga tankar kan man oftast nå sina mål på sikt, ibland kanske man måste våga slänga sig ut (vilket jkag är dålig på då jag föredrar trygghet) men ofta tror jag att en vettig tanke kan hjälpa upp mycket... men det gäller att inte grubbla för länge, då kan tankarna ställa till hinder istället... balans och lagom av allt är ändå en rätt bra kombination.
Jag sänder många fina tankar till denna underbara människa (vem det är får ni veta senare, känns fel att skriva ut namn nu).
Jag älskar DIG och jag älskar min släkt och min fina familj! <3
Om någon orkade skumma sig igenom detta så har ni gjort det bra :-D Kramar
Min startvikt efter julemat och mys är nu 82,1 kilo och med mina 154 cm i längd fattar de flesta att det inte är hälsosamt :-) Men när jag väl kommit igång så brukar det gå bra. Har egentligen inga jättebehov att bevisa för andra hur det går MEN det blir en extra sporre om jag skriver här, så ni får stå ut med lite viktsnack.
Jag ska ner till runt 55 kilo skulle jag tippa i slutändan (det får man se under färden när man känner sig trivsam med sig själv och beroende på hur mycket man tränar osv men mellan 55-60 kilo skulle jag tippa på... första målet blir under 80 kilo iaf :-) En bild på hur jag ser ut nu läggs in här (den är från Gotlandsresan i somras men jag ser ut så nu med ungefär).
Vi har haft en fin jul och ett fint nyår, tyvär krassliga men annars har det varit underbart med familjen... jag vill verkligen inte börja jobba igen... har lite ångest, inte för att jag inte trivs på mitt jobb, men det känns så futtigt i jämförelse med att få vara tillsammans med sina underbara små barn som verkligen utvecklas enormt, det finns inge bättre än att vara mamma!!! Om man vann pengar skulle man kunna vara hemma några år till, då de blir större har de behov av att slussas ut i lagom steg i samhället, men just nu skulle de knappast ta skada av att vara hemma och gå de 10-15 timmar på dagis för att få lite social träning utan mamma och pappa... att ha små barn på dagis i stort sett heltid (även om vi har turen att slippa ha dem helt på heltid när vi jobbar)är knappast för barnens bästa men nödvändigt för ekonomin. Men jag tror många barn skulle må bra av en lugnare tillvaro en längre tid i livet och med sakta inslussning i dagis och skolliv.
Jag vet att många vill tillbaka till jobbet och längtar efter det sociala arbetslivet... jag har många gånger försökt att tänka att jag är så... men jag är inte så, jag älskar att vara mamma och just i dessa åldrar så vill barnen verkligen vara med sina föräldrar, snart vill de vara med kompisar och de kommer gå i skolan, men när de är små aå tror jag att vi föräldrar är de bästa grundstenarna innan de ska ut och få större referensramar i livet. Jag är faktiskt övertygad att jag är en bra förälder och det skämms jag inte för att säga.
Jag tror att familjen är livets stora mening (kanske jag låter gammeldags men allt som är gammeldags behöver inte vara fel).
Alla kanske inte trivs hemma och är mer rastlösa... men jag har många möjligheter till umgänge och våra barn träffar andra barn och väldigt många vuxna som är bra förebilder, jag tror inte att vi är de enda som är bra för våra barn, våra barn har rätt tidigt fått vara ensam med andra vuxna i vår närhet utan oss, de litar på andra och tycker om andra människor, det är en viktig del i utveckligen och i tryggheten men jag tror att föräldrarna är väldigt viktiga grundpelare och en bra grund ger chans till en bra relation i framtiden då barnen prövar sina egna vingar.
Jag hoppas att många väljer att vara med sina barn, ta sig tid att andas och sätta sig ner och bara vara, barnens värld är många gånger mer sann än den vuxna (jag tycker sällan om att dela upp vuxna och barn för man lever i en värld tillsammans och barnen behöver känna sig viktiga och inte skuffas undan i en barnvärld där allt är uppbyggt enbart efter dem, de behöver få leka och vara barn att utvecklas genom lek men också få känna sig viktiga genom att få hjälpa till med sådant de vill som vi vuxna gör diska, laga mat osv... jag vet att man ibland lätt skyfflar undan dem för att det ska gå fort och ibland ska man kunna göra saker själv också och att de naturligtvis kan dona på egen hand men jag tror att det ofta blir så att stressen idag gör att många trycker undan barnen för att man inte orkar vara det minsta pedagogisk, jag har gjort det ett antal gånger men har nu börjat hitta det jag känner är jag, det är så underbart att vara med sina barn.
Det jag ville säga med barnens värld, är att de lever i nuet, de lever hälsosamt och man borde lära sig av dem, de är oförstörda av vårt samhällsideal och levnadssätt, de är kreativa, glada, framåt med själförtroende, knappast lata och nedtryckta, de har en livsglädje utan dess like... borde vi inte alla försöka nå dit som vuxna med... vi påverkas absolut av samhället, men mycket kan vi själva ändra på om vi vill, hos oss själva om måsten och ideal.
Vilket svammel, vet inte om det ens kom fram något vettigt... men jag behöver få fladdra iväg lite i mina tankar.
En mycket betydelsefull person och släkting i mitt liv, som betytt så OERHÖRT mycket i mitt liv, andas sina timmars sista andetag i väntan på himmelriket, det gör verkligen att jag börjar tänka på vad som är viktigt här i livet, hälsan och att må bra både psykiskt och fysiskt såklart och att verkligen känna efter hur vill jag/familjen leva vårt liv (det mesta går om man verkligen vill, då ser man möjligheter, inte svårigheter och bromsklossar), det är så lätt att tänka på någon form av ideal, hur de flesta lever och glömma hur vill jag/vi leva egentligen. Man kan inte alltid bara göra utan att tänka lite klokt men med lite dvettiga tankar kan man oftast nå sina mål på sikt, ibland kanske man måste våga slänga sig ut (vilket jkag är dålig på då jag föredrar trygghet) men ofta tror jag att en vettig tanke kan hjälpa upp mycket... men det gäller att inte grubbla för länge, då kan tankarna ställa till hinder istället... balans och lagom av allt är ändå en rätt bra kombination.
Jag sänder många fina tankar till denna underbara människa (vem det är får ni veta senare, känns fel att skriva ut namn nu).
Jag älskar DIG och jag älskar min släkt och min fina familj! <3
Om någon orkade skumma sig igenom detta så har ni gjort det bra :-D Kramar
Härliga Jul och underbara familjeliv :-) Min bror har fått en dotter :-)
Hej hopp!
Det är helt underbart nu med vitt på backen, när det var tösnö byggde jag och Micke en stor snögubbe, två snölyktor och en snöhäst medan Elsa låg och sov och tyvärr var Joel hos mormor... men har man barnasinnet i behåll går det inte att motstå att göra snöfigurer som vuxna heller :-)
Elsa töltar runt för fullt nu och har fått de där extremt långa fingrarna som når överallt :-) Hon har börjat sjunga också och säger endel ord ibland :-)
Joel har börjat att utveckla sin empati vilket är spännande att se från att ha varit en bulldozer utan dess like *skratt* bulldozern är inte borta men det pendlar, han blir berörd över människor på tvn som är ledsna, glada osv och visar empatiska drag mot oss och Elsa även om det växlar fort med syskonkärleken ;-)
Elsa sover inte hela nätter men vaknar iaf oftast en gång mindre på natten som faktiskt gör underverk för sömnen för oss, man känner sig mycket mer utvilad när man behöver vakna en gång mindre på natten :-)
Vi har varit lite småkrassliga men börjar bli bättre iaf, det är jag som är mest krasslig nu tror jag.
Jag fick min förskottsjulklapp av mammsen, guld värt... var och klippte mig på Sagolik hos bästa Helen, är kanonnöjd! Känns precis som jag min frisyr, härligt att hitta hem *skratt*
Jag har en mjukare pagevariant... mamma provklippte en sådan på mig för några månader sedan för att se om jag ville ha det, dock utan någon nacke och så men för att känna på längden och jag trivdes kanon så detta blev ännu mer kanon! Micke klippte sig för ett tag sedan hos henne med och det vart superbra! Mammsen har vi också lurat dit efter jul ;-)
Det är helt underbart att bo i vårt hus som vi verkligen stormtrivs i!!! Så otroligt underbart att slippa lägenhetslivet!
Vi har köpt klart klapparna till barnen på nätet och de kom i tid med :-) Tror aldrig jag ska springa och julhandla i en butik, så skönt att slippa den stressen!
Vi har gjort julgröt idag som blev kanongod, Joel, Micke och jag har gjort marsipanfigurer också, så kul! Väldigt många figurer blev aldrig figurer, de försvann ner i Joels mage <3 Knäcken ska kokas ikväll så det bara är griljering av Julskinkan imorn och städning och sista julpysslet, sedan blir det myskväll imorgon :-) Känns skönt, ingen julstress har vi, bara julmys!
Jag har fått hem pilattes DVDn, nu är det bara mattan kvar att fixa... eftersom jag inte har möjlighet att träna hos skukgymnasten när jag börjar jobba då tiderna inte passar och rimligheten att gå på regelbundet gym och fara iväg efter heltidsjobb och 2 småbarn som man gärna vill se några timmar på kvällen innan de ska sova inte är stor så ska jag träna pilates några timmar hemma i veckan för det tränar det jag behöver + några hemövningar från sjukgymnasten för bäcknet... detta kan göras efter att barnen somnat utan restid till gym vilket innebär att jag även hinner ta det lungt en stund eller pyssla med något övrigt innan det är dags att sova. Många tror kanske inte att man har disiplin till hemträning men det har jag... förr innan jag fick Elsa gick jag ut klockan kvart över 4 på morgonen på en långprommis innan mitt jobb som började sex medan Micke och Joel snusade sött hemma... jag rasade i vikt då!
Promenaderna har jag kommit igång med, dock inte regelbundet varje dag men det kommer absolut... Efter Jul och nyår ska jag lägga upp en "förebold" och min vikt och förhoppningsvis kommer en efterbild längre fram när jag gått ner mer och förhoppningsvis många rasade kilon... egentligen är inte kilona viktiga men hälsan och livskvaliteten är jag ute efter... jag har längtat så länge efter att kunna springa, så till sommarn ska jag kunna börja jogga iaf.
Framförallt så mår mitt bäcken bra av att gå ner... när det jävlades som mest under graviditeten och i början efter förlossning kunde jag ju inte röra mig, sedan är ju resan tillbaka en berg och dalbana för allt kan känns kanon med träning osv men om det hoppar ur läge är det bara att backa tillbaka och det tar ett tag innan man är på samma nivå igen med träning. Nu är jag riktigt bra i bäcknet, lite öm ibland men bältet har jag inte behövt på länge även om det finns här ifall det behövs, kanske i början när jag ska börja jobba kan det vara bra att ha när man lyfter mycket och ska se vad man klarar osv.
Min bror Gustav som bor i Skåne och hans tjej har fått en liten flicka, Isobel, så söt, längtar tills de kommer upp så jag får träffa denna nya varelse! Hon skulle födas i Januari med planerat snitt men hon ville inte vänta så länge utan kikade ut redan detta år, samma år som Elsa är född ;-)
Tänk att Elsa snart är ett år, hon är ju elva månader nu... och Joel blir 3 år i mars... tiden flyger fram men är rolig!!!!! Hade den varit tråkig hade det gått sakta.
Hoppas alla får en fin jul i år!
Jag är lyckligt lottat som har en underbar familj och släkt att fira med! God Jul mina kära som firar Julen på annat håll i världen :-)
Ta det lungt i trafiken allihopa och även med spriten... den gör illa både stora och små om den missbrukas i fel mängd! Låt alla barn få en fin juletid, vet att det inte är så för alla men det är en önskan till tomten från mig... jag vet att det är många barn som drömmer om en lugn jul utan fylla och bråk... det är inte julklapparna som är det viktigaste utan att vi är tillsammans och har trevligt!
KRAMAR
Det är helt underbart nu med vitt på backen, när det var tösnö byggde jag och Micke en stor snögubbe, två snölyktor och en snöhäst medan Elsa låg och sov och tyvärr var Joel hos mormor... men har man barnasinnet i behåll går det inte att motstå att göra snöfigurer som vuxna heller :-)
Elsa töltar runt för fullt nu och har fått de där extremt långa fingrarna som når överallt :-) Hon har börjat sjunga också och säger endel ord ibland :-)
Joel har börjat att utveckla sin empati vilket är spännande att se från att ha varit en bulldozer utan dess like *skratt* bulldozern är inte borta men det pendlar, han blir berörd över människor på tvn som är ledsna, glada osv och visar empatiska drag mot oss och Elsa även om det växlar fort med syskonkärleken ;-)
Elsa sover inte hela nätter men vaknar iaf oftast en gång mindre på natten som faktiskt gör underverk för sömnen för oss, man känner sig mycket mer utvilad när man behöver vakna en gång mindre på natten :-)
Vi har varit lite småkrassliga men börjar bli bättre iaf, det är jag som är mest krasslig nu tror jag.
Jag fick min förskottsjulklapp av mammsen, guld värt... var och klippte mig på Sagolik hos bästa Helen, är kanonnöjd! Känns precis som jag min frisyr, härligt att hitta hem *skratt*
Jag har en mjukare pagevariant... mamma provklippte en sådan på mig för några månader sedan för att se om jag ville ha det, dock utan någon nacke och så men för att känna på längden och jag trivdes kanon så detta blev ännu mer kanon! Micke klippte sig för ett tag sedan hos henne med och det vart superbra! Mammsen har vi också lurat dit efter jul ;-)
Det är helt underbart att bo i vårt hus som vi verkligen stormtrivs i!!! Så otroligt underbart att slippa lägenhetslivet!
Vi har köpt klart klapparna till barnen på nätet och de kom i tid med :-) Tror aldrig jag ska springa och julhandla i en butik, så skönt att slippa den stressen!
Vi har gjort julgröt idag som blev kanongod, Joel, Micke och jag har gjort marsipanfigurer också, så kul! Väldigt många figurer blev aldrig figurer, de försvann ner i Joels mage <3 Knäcken ska kokas ikväll så det bara är griljering av Julskinkan imorn och städning och sista julpysslet, sedan blir det myskväll imorgon :-) Känns skönt, ingen julstress har vi, bara julmys!
Jag har fått hem pilattes DVDn, nu är det bara mattan kvar att fixa... eftersom jag inte har möjlighet att träna hos skukgymnasten när jag börjar jobba då tiderna inte passar och rimligheten att gå på regelbundet gym och fara iväg efter heltidsjobb och 2 småbarn som man gärna vill se några timmar på kvällen innan de ska sova inte är stor så ska jag träna pilates några timmar hemma i veckan för det tränar det jag behöver + några hemövningar från sjukgymnasten för bäcknet... detta kan göras efter att barnen somnat utan restid till gym vilket innebär att jag även hinner ta det lungt en stund eller pyssla med något övrigt innan det är dags att sova. Många tror kanske inte att man har disiplin till hemträning men det har jag... förr innan jag fick Elsa gick jag ut klockan kvart över 4 på morgonen på en långprommis innan mitt jobb som började sex medan Micke och Joel snusade sött hemma... jag rasade i vikt då!
Promenaderna har jag kommit igång med, dock inte regelbundet varje dag men det kommer absolut... Efter Jul och nyår ska jag lägga upp en "förebold" och min vikt och förhoppningsvis kommer en efterbild längre fram när jag gått ner mer och förhoppningsvis många rasade kilon... egentligen är inte kilona viktiga men hälsan och livskvaliteten är jag ute efter... jag har längtat så länge efter att kunna springa, så till sommarn ska jag kunna börja jogga iaf.
Framförallt så mår mitt bäcken bra av att gå ner... när det jävlades som mest under graviditeten och i början efter förlossning kunde jag ju inte röra mig, sedan är ju resan tillbaka en berg och dalbana för allt kan känns kanon med träning osv men om det hoppar ur läge är det bara att backa tillbaka och det tar ett tag innan man är på samma nivå igen med träning. Nu är jag riktigt bra i bäcknet, lite öm ibland men bältet har jag inte behövt på länge även om det finns här ifall det behövs, kanske i början när jag ska börja jobba kan det vara bra att ha när man lyfter mycket och ska se vad man klarar osv.
Min bror Gustav som bor i Skåne och hans tjej har fått en liten flicka, Isobel, så söt, längtar tills de kommer upp så jag får träffa denna nya varelse! Hon skulle födas i Januari med planerat snitt men hon ville inte vänta så länge utan kikade ut redan detta år, samma år som Elsa är född ;-)
Tänk att Elsa snart är ett år, hon är ju elva månader nu... och Joel blir 3 år i mars... tiden flyger fram men är rolig!!!!! Hade den varit tråkig hade det gått sakta.
Hoppas alla får en fin jul i år!
Jag är lyckligt lottat som har en underbar familj och släkt att fira med! God Jul mina kära som firar Julen på annat håll i världen :-)
Ta det lungt i trafiken allihopa och även med spriten... den gör illa både stora och små om den missbrukas i fel mängd! Låt alla barn få en fin juletid, vet att det inte är så för alla men det är en önskan till tomten från mig... jag vet att det är många barn som drömmer om en lugn jul utan fylla och bråk... det är inte julklapparna som är det viktigaste utan att vi är tillsammans och har trevligt!
KRAMAR
Härlig dag!
Idag har varit en fin dag, Min pappa, Maria och mina kära systrar var här och hade förskottsjulafton för barnen då vi inte kommer att träffas i jul :-) Så himla mysigt att träffas :-) Har städat och grejjat lite, ska försöka baka lussekatter åt familjen idag, skulle gjort igår men det blev lite tidsbrist.
Nu är skinksteken i ugnen, ska bli gott när den är färdig ;-)
Nu är skinksteken i ugnen, ska bli gott när den är färdig ;-)
Dags för en uppdatering kanske :-)
Av någon anledning fick jag inte ut detta inlägg på bloggen igår, så vi testar om det funkar idag!
Nu var det verkligen längesedan :-) Jag har kanske inte behov av att skriva av mig jämt offentligt men eftersom jag tycker det är roligt att läsa andras bloggar känns det som att jag kan dela med mig lite iaf ibland i perioder, någon daglig bloggare är jag knappst.
Vi har ju flyttat till hus nu och det är såklart lite rörigt men det börjar bli hyffsat fint här iaf. Det är otroligt skönt att bo i hus och ha massor med utrymme och en tomt! Vi kände oss hemma direkt och tror vi verkligen hittat vårt hus, har inte känts det minsta konstigt och bo in sig tiden gick med rekordfart!
Nu börjar det bli dags att ta tag i sig själv vad det gäller rutiner, motion och kost... viktminskning och allmän hälsa för den har ju inte varit i fokus på ett tag... det är ju full rulle med småbarn och eftersom Elsa hade kolik när hon var liten så fanns inte orken för allt detta... att hon inte nu heller sover hela nätter gör att orken ofta tryter... jag längtar tills vi får sova hela nätter kan jag lova... en stor kontrast till Joel som sov hela nätter nästan på engång... Elsa fyller snart elva månader sötnosen ;-)
Det verkar iaf som att hon inte har ont i magen fysiskt efter mycket funderande... hon har troligen någon form av panik när hon vaknar som utlöser konstiga hickningar i magen om hon hinner jaga upp sig innan man hinner komma in... svårt att förklara men det kan ju hänga kvar sedan hon hade koliken, det lär väll ordna sig med tiden! Hoin är ju en kramig tös som vill vara nära och kramas mycket, Joel har varit väldigt självständig jämt han så de är helt olika.
Hur som haver så ska jag försöka få ihop ett vettigt levnadsmönster med bra rutiner nu när man kommit lite iordning efter flytten för nu vill jag gärna hitta igen mig själv i den här stora pösiga kroppen *skratt* och få lite livsenergi som jag alltid får av att röra mig!
Ska iaf försöka hålla igång här på bloggen med lite viktuppdateringar också så jag pressar mig själv lite ;-) kan alltid vara bra!
Det är ungefär en dryg månad tills jag börjar jobba igen... blandade känslor... men det går nog bra!
Hoppas ni har det fint mina kära vänner!
Maddis, kanske vi ska ses snart *skratt* Du/ni är så välkomna hit något när tid finnes!
Många kramar från Fridis
Nu var det verkligen längesedan :-) Jag har kanske inte behov av att skriva av mig jämt offentligt men eftersom jag tycker det är roligt att läsa andras bloggar känns det som att jag kan dela med mig lite iaf ibland i perioder, någon daglig bloggare är jag knappst.
Vi har ju flyttat till hus nu och det är såklart lite rörigt men det börjar bli hyffsat fint här iaf. Det är otroligt skönt att bo i hus och ha massor med utrymme och en tomt! Vi kände oss hemma direkt och tror vi verkligen hittat vårt hus, har inte känts det minsta konstigt och bo in sig tiden gick med rekordfart!
Nu börjar det bli dags att ta tag i sig själv vad det gäller rutiner, motion och kost... viktminskning och allmän hälsa för den har ju inte varit i fokus på ett tag... det är ju full rulle med småbarn och eftersom Elsa hade kolik när hon var liten så fanns inte orken för allt detta... att hon inte nu heller sover hela nätter gör att orken ofta tryter... jag längtar tills vi får sova hela nätter kan jag lova... en stor kontrast till Joel som sov hela nätter nästan på engång... Elsa fyller snart elva månader sötnosen ;-)
Det verkar iaf som att hon inte har ont i magen fysiskt efter mycket funderande... hon har troligen någon form av panik när hon vaknar som utlöser konstiga hickningar i magen om hon hinner jaga upp sig innan man hinner komma in... svårt att förklara men det kan ju hänga kvar sedan hon hade koliken, det lär väll ordna sig med tiden! Hoin är ju en kramig tös som vill vara nära och kramas mycket, Joel har varit väldigt självständig jämt han så de är helt olika.
Hur som haver så ska jag försöka få ihop ett vettigt levnadsmönster med bra rutiner nu när man kommit lite iordning efter flytten för nu vill jag gärna hitta igen mig själv i den här stora pösiga kroppen *skratt* och få lite livsenergi som jag alltid får av att röra mig!
Ska iaf försöka hålla igång här på bloggen med lite viktuppdateringar också så jag pressar mig själv lite ;-) kan alltid vara bra!
Det är ungefär en dryg månad tills jag börjar jobba igen... blandade känslor... men det går nog bra!
Hoppas ni har det fint mina kära vänner!
Maddis, kanske vi ska ses snart *skratt* Du/ni är så välkomna hit något när tid finnes!
Många kramar från Fridis
Underbart!
Det är verkligen underbart att få ha en så fin familj! En fin make och livskamrat och att ha två underbara ungar, att vara mamma, ingenting, absolut ingenting slår det! Det är verkligen livets mening iaf för mig!
Skulle så gärna vilja ha en stor familj med några fler barn men nu ska min kropp få vila, sedan får man se om några år vad ekonomin och kroppen tillåter :-)
Det som står närmast nu är väll en flytt antar jag, börjar bli lite trångt, vi hade tänkt vänta tills vi börjar jobba igen men har lite smått börjat se över möjligheterna att flytta till större boende lite tidigare. Vi bor ju i en tvåa med 3 långa trappor (utan hiss) och 4 trappor från källaren där barnvagnarna står... det är mycket kånkande och jag som vill vara ute mycket kånkar knappast ungarna upp och ner jättemånga gånger om dagen med mina höfter/bäcken men det har iaf blivit mycket bättre med dem nu, använder inte bältet alls nu. Det blir rätt trång med 2 barn (3 när Micke son kommer också) och 4 katter :-)
Så håll tummarna att vi lyckas lirka ihop något bättre boendealternativ.
Skulle så gärna vilja ha en stor familj med några fler barn men nu ska min kropp få vila, sedan får man se om några år vad ekonomin och kroppen tillåter :-)
Det som står närmast nu är väll en flytt antar jag, börjar bli lite trångt, vi hade tänkt vänta tills vi börjar jobba igen men har lite smått börjat se över möjligheterna att flytta till större boende lite tidigare. Vi bor ju i en tvåa med 3 långa trappor (utan hiss) och 4 trappor från källaren där barnvagnarna står... det är mycket kånkande och jag som vill vara ute mycket kånkar knappast ungarna upp och ner jättemånga gånger om dagen med mina höfter/bäcken men det har iaf blivit mycket bättre med dem nu, använder inte bältet alls nu. Det blir rätt trång med 2 barn (3 när Micke son kommer också) och 4 katter :-)
Så håll tummarna att vi lyckas lirka ihop något bättre boendealternativ.
En sak till...
Kom bara på att berätta att jag ska bli faster igen till en liten tös :-) Gustav och Towe ska få bebbe i januari :-)
Lite Gotlandsbilder från i sommar :-) och någon annan bild.
Joel påväg mot Gotland :-)
Elsa Påväg mot Gotland!
Mormor läser Alfons på Färjan
Joel med mamma utanför vandrarhemmet
Elsa med pappa på färjan
Elsa med morbror
Elsa åker på min mage.
Nog har man goa ungar alltid och en go karl! Mer bilder en annan gång.
Ska läsa lite och nanna senare!
Lite tomt men kanske skönt med en troligen lugn natt???
Elsa ska sova sin första natt utan mamms och papps hos mormor, det är redan tomt här hemma, Joel sover efter sina 3 första dagisdagar efter semesterveckorna från dagis (rätt slut), vi hoppas på en skön natts sömn då Elsa inte är någon mönsterunge på detta med att sova på natten (Joel sov hela nätter väldigt fort) men då hade inte han stök med magen vilket Elsa har då och då, däremot kräktes han väldigt mycket och det gör Elsa bara ibland istället, de är olika de små liven men helt underbara. Jag lär väll vakna flera gånger i natt och undra vart den extremt ilskna stämman tagit vägen (hon har ett fruktansvärt skrik när hon sätter igång, inte den härligaste väckarklockan precis) men när hon är glad är hon en riktig krtamjänta :-)
Elsa kryper förfullt nu, hennes favoritplatser är att dra i sladden till telefonbasen så den far i golvet, hon har lärt sig att hon inte får och då blir hon ilsk på mig när jag kommer med pekfingret ;-) Det roligaste är att jag ibland hör ett illtjut och tror att hon gjort illa sig, då kan hon sitta och tjuta med sladden i handen, det är som att hon vet att hon inte får och att jag snart kommer och tar bort henne, så hon blir arg i förväg (och avslöjar sig). Elsas andra favvoplats är att sitta vid golvbrunnen i duschen och bli blöt om någon nyligt har duschat :-D Rackarfia, Hon har mycket egen vilja och gör mycket med lite frustration(när hon skulle åla sig framåt i början skrek hon samtidigt, lite lat kanske) :-D Joel var ju före sin tid hela tiden så där hade man fullt upp att hänga med i svängarna, Elsa tar det lite lugnare.
Det är häftigt hur olika de är redan som bebisar i humör och temperament! Helt olika på alla sätt!
Elsa är en liten kramunge som inte skrattar åt allt och alla, man får allt jobba lite för hennes skratt, Joel var en gladskit hela tiden men hade inte tid att kramas lika mycket istället :-)
Joel är inne i en riktig Emil i Lönneberga period, så charmig och inte så att han försöker vara dum, men fantasin är i full gång och han gör hyss hela tiden som han MYCKET väl vet att han inte får. När man bannar honom kan han t.e.x lyckligt utbrista när han hällt ut hela kattvattensskålen på golvet och stampar i vattnet... och får bannor... "Joeé badar" ;-)
Om han håller på med helt outhärdiga ljud så säger han "Elsa låter så" och många gånger stämmer det och henne tystar man ju inte på det sättet :-)
Fröken på dagis berättade ju att han häromdagen plockat ner alla tavlor som de satt upp när han var borta (med teckenspråkstecken) och kom och tuggade på något... han hade plockat ihop alla duttar med häftmassa och gjort ett stort tuggummi av det :-) I går när jag hämtade dem var de inne på dagis och jag hör lång väg att någon har hyss för sig... med Joel i täten håller flera barn på att försöka ta ner tavlorna igen ;-)
Det är mycket som snurrar i mitt huvud just nu men så är det när man är inne i en process om vilken förändring det än vara må... stor eller liten.
Det ger sig om ett tag!
Älskar min underbara familj :-) olch min goa lill Anna och alla andra underbara vänner!
Elsa kryper förfullt nu, hennes favoritplatser är att dra i sladden till telefonbasen så den far i golvet, hon har lärt sig att hon inte får och då blir hon ilsk på mig när jag kommer med pekfingret ;-) Det roligaste är att jag ibland hör ett illtjut och tror att hon gjort illa sig, då kan hon sitta och tjuta med sladden i handen, det är som att hon vet att hon inte får och att jag snart kommer och tar bort henne, så hon blir arg i förväg (och avslöjar sig). Elsas andra favvoplats är att sitta vid golvbrunnen i duschen och bli blöt om någon nyligt har duschat :-D Rackarfia, Hon har mycket egen vilja och gör mycket med lite frustration(när hon skulle åla sig framåt i början skrek hon samtidigt, lite lat kanske) :-D Joel var ju före sin tid hela tiden så där hade man fullt upp att hänga med i svängarna, Elsa tar det lite lugnare.
Det är häftigt hur olika de är redan som bebisar i humör och temperament! Helt olika på alla sätt!
Elsa är en liten kramunge som inte skrattar åt allt och alla, man får allt jobba lite för hennes skratt, Joel var en gladskit hela tiden men hade inte tid att kramas lika mycket istället :-)
Joel är inne i en riktig Emil i Lönneberga period, så charmig och inte så att han försöker vara dum, men fantasin är i full gång och han gör hyss hela tiden som han MYCKET väl vet att han inte får. När man bannar honom kan han t.e.x lyckligt utbrista när han hällt ut hela kattvattensskålen på golvet och stampar i vattnet... och får bannor... "Joeé badar" ;-)
Om han håller på med helt outhärdiga ljud så säger han "Elsa låter så" och många gånger stämmer det och henne tystar man ju inte på det sättet :-)
Fröken på dagis berättade ju att han häromdagen plockat ner alla tavlor som de satt upp när han var borta (med teckenspråkstecken) och kom och tuggade på något... han hade plockat ihop alla duttar med häftmassa och gjort ett stort tuggummi av det :-) I går när jag hämtade dem var de inne på dagis och jag hör lång väg att någon har hyss för sig... med Joel i täten håller flera barn på att försöka ta ner tavlorna igen ;-)
Det är mycket som snurrar i mitt huvud just nu men så är det när man är inne i en process om vilken förändring det än vara må... stor eller liten.
Det ger sig om ett tag!
Älskar min underbara familj :-) olch min goa lill Anna och alla andra underbara vänner!
Försäkringskassan o underbara ungar
Efter några timmars filurande häromdagen och fem och en halv timmes pusslande idag och 3 samtal till försäkringskassan varav ett där jag blev hänvisad till att göra en ansökan på datorn o sedan ringa tillbaks då personen i fråga inte kunde svara på något av det jag vill som inte hade med ansökan att göra, den som svarade när jag ringde tillbaka gjorde verkligen sitt bästa att få fram den informationen jag ville veta om mina och makens föräldradagar och satt och räknade manuellt i närmare en halvtimme (ansökan den förra sa att jag skulle skicka in krånglade till det ytterligare för henne) och lyckades räkna på ett barn jag inte är mor till osv, i slutändan tror jag det blev fel ändå... jag ville egentligen bara veta att jag räknat rätt... jag ringde en tredje gång då jag gjort mina ansökningar för ingen datainformation verkade stämma i formuläret... det gjorde det inte heller då jag räknat rätt och datan fel... nu återstår bara att se om det blir rätt i slutändan eller om jag står utan stålar i slutet av föräldraledigheten :-) Men den tredje jag pratade med verkade tycka allt såg ok ut... bara att vänta på att handläggningen ska bli klar och att allt är som det ska, kan ju ta tid... känns bra att intyga på heder och samvete när inte ens de på försäkringskassan klarar det jag ska räkna ut som lekman här hemma... tvivlar på att detta system skulle behöva vara så omständigt...
Elsa ålar mest, ktyper litegranna emellanåt... det märks att hon vill uppåt, jobbar sig än så länge upp på knä stående iaf... hon älskar att sitta och dansa, alla ljud som kan vara musik dansas till :-)
Joel är i en helt helt underbar ålder, vi har så roligt! Han är inne i en trotsperiod också men när han lyckas trotset åt sidan har han så underbar fantasi, juvligt underbart!
Det är verkligen livet att få vara mamma, lär inte finnas något roligare i hela världen!
Älskar mina ungar och min härliga make :-)
Har inte skrivit på ett tag men det har varit lite ruchigt, skriver nog mer om sådant framöver. Kramis!
Elsa ålar mest, ktyper litegranna emellanåt... det märks att hon vill uppåt, jobbar sig än så länge upp på knä stående iaf... hon älskar att sitta och dansa, alla ljud som kan vara musik dansas till :-)
Joel är i en helt helt underbar ålder, vi har så roligt! Han är inne i en trotsperiod också men när han lyckas trotset åt sidan har han så underbar fantasi, juvligt underbart!
Det är verkligen livet att få vara mamma, lär inte finnas något roligare i hela världen!
Älskar mina ungar och min härliga make :-)
Har inte skrivit på ett tag men det har varit lite ruchigt, skriver nog mer om sådant framöver. Kramis!
Seg och trött!
Idag är det en riktigt seg dag, har kännt mig trött och lite sliten så det finns inte så mycket att rapportera om dagen, har latat mig och vilat upp mig, den största ansträngningen som gjorts idag är att jag och Joel gått ut och lämnat in lottoraden... annars har Micke handlat och donat så gammal tant fått vila lite ;-)
Ridit :-)
Igår kravlade jag mig upp på min syster Tovas ponny... det gick, faktiskt bättre än jag trott med mitt bäcken :-) Jag skrittade runt en stund och han är så otroligt mjuk och fin och svarade snällt på mina försiktiga hjälper, han är en sådan ponny som tycker om att jobba både i dressyr och hoppning :-)
Just nu är Joel hos mormor och Micke jobbar så jag och Elsa har det väldigt lungt här hemma, ovant men säkert nyttigt :-D
Joel har garanterat roligt hos mormor iaf :-D
Just nu är Joel hos mormor och Micke jobbar så jag och Elsa har det väldigt lungt här hemma, ovant men säkert nyttigt :-D
Joel har garanterat roligt hos mormor iaf :-D
Lite bilder :-)
Jag och Elsa
Min mamma med Elsa och Joel
TokerElsa med sin kära pappa :-D
Jag älskar er så otroligt mycket min underbara familj :-D
Dax att skriva igen :-D
Jag tycker verkligen om att läsa om andra nära bekanta som bloggar... så jag borde skärpa mig jag med, gillar vardagsbloggar som vänner och bekanta, sådana man känner men kanske inte träffar så ofta osv . att man kan få en inblick i vad som händer i deras liv, för många människor som man kännt förr eller inte träffar ofta betyder ändå mycket för mig även om man kanske inte kan vara så tajta med alla att man träffas var och varannan vecka o.dyl... jag tänker ofta på sådana jag gick i skolan med på högstadiet osv så det är så kul om man hittar någon liten blogg och får se om de har barn, vad de gör osv.
Vet att många inte kan förstå hur det kan vara intressant att läsa om folks vardagsliv men vi är alla olika och tycker om olika saker.
Tiden finns inte att träffa alla ofta... eller finns den fast man använder ordet stress som ett litet försvar?? vad vet jag men samtidigt märker man lätt när man ska försöka stämma träff med någon som inte bor granngårds att det oftast inte klaffar förrns några veckor framåt ändå tycker jag inte jag har så mkt nu när jag är mammaledig... så livet snurrar ju på med en himla fart men roligt är det!
Vi har iaf varit på släktträff på Gotland i början av juni, min morfar växte upp på Gotland (hans pappa var tydligen präst där) med sina 9 syskon så det är alltid kul när det är släktträffar :-)
Vi hade strålande väder, kanonvarmt och härligt! Vi stannade några dagar efter släktträffen med min lilla familj, min mamma och så min bror med familj, så underbart att träffas på det viset då han ju bor i Skåne så vi träffas inte så ofta.
Vi var vid olika stränder, hälsade på Pippi Långstrump, var på Fårö, i Visby, Lummelunda osv Vi åt god mat och myste!Men det ska erkännas att det är skönt att ha några fler vuxna med när man har en bebbe och ett yrväder till grabb ;-) fast han har faktiskt blivit lugnare efter Gotland (för att vara han). Han är verkligen underbar vårt lilla energiknippe... lillJoel!
Jag fyllde 27 i Juni också, det firades med min pappa hans Maria och mina 2 systrar... dagen efter åkte min lilla familj inklusive Mickes son Gabbe till min mamma och grillade och hade skoj :-)Joel avgudar sin storebror!
Joel har börjat ta efter saker vi säger och gör så man får ju skrattfnatt ibland!!! Jag låg och läste ridsport i min säng och bläddrade så det prasslade... då hör jag någon hojta... Tidning trasig MAMMA... Joeé BANNAD med sträng röst... haha
Det händer så mycket hela tiden så man glömmer så mycket tyvärr.
Elsa är ju 5 månader nu... snart ett halvår, vår gotös som fått en spjälsäng idag. Hon har kunnat ha vagga länge då hon varit stillsammare än Joel... han flyttade vi över till spjälsäng nästan omgående... men då är han verkligen Joel också!!! Men nu har hon verkligen blivit i längsta laget för vaggan så nu har hon det mysigt i spjälsängen!!!
Ska dock köpa ett nytt spjälskydd, har satt dit det vi hade till Joel och aldrig tyckt om... det är för få snören till det och de sitter inte i hörnen...så till Joel tog jag bort det tidigt men då fastnade han ju ibland också med nån fot och så... min smart mamma konstaterade nu att jag kanske köpt ett spjälskydd för en rund spjälsäng eller så :-) verkar rätt logiskt nu när hon kom på det... ibland är jag verkligen spånig, tänker absolut inte i flera steg, konstaterar bara att det inte riktigt passar :-D men jag tror jag är ganska snäll iaf :-)
Jag var på Timrås hopptävlingar i helgen 3 dagar med både ponny o hästklasser... helt underbart! Joel var med alla tre dagar (jag trodde han skulle lessna efter nån havtimme men han ville bara på mer tävling) visst fick han myror i baken när han blev trött och ville inte vara still för då kan ju sömnen infinna sig men han tittade snällt i flera timmar varje dag, han åt massäck och kikade på hästar och alla spännande människor och hundar.
Första dasgen var han lite fundersam övwer att han inte fick rida när det fanns så många hästar, jag förklarade att det inte var någon av hans mostrars ponnyer... då talade han bestämt om att var och varannan häst minnsan var Siris eller Tovas :-D
På Fredagen var vi själva, på lördagen var Micke och Elsa med och på söndagen var Tova med oss :-)
När en av hästarna gick omkull talade han förståndigt om för oss att hästen var lessen :-)
Vi var även till Joels morfar i söndagskväll och Joel lekte med moster Tova och hennes 2 kompisar... jag höll aldrig på att få hem honom... morfar hade minsann monster i källaren och där var de och busade :-)
Ska försöka uppdatera med lite svammel aningen oftare så jag inte hinner glömma så mycket... men livet går allra först :-)
Elsa var och fick vaccination för någon vecka sedan och hon vägde då som 5 månaders bäbis 7430 och var 64,5 lång, huvudomfång 43,5 cm.
Elsa har fått så fint i sin nya säng, då känns det så kalt inne hos Joel, tyvärr måste det få vara så... vårt busfrö river nämligen bara ur täcket och kudden ur påslakanet och busar med osv, han kommer inte till ro utan har hudra andra saker för sig... eller så kryper han in i påslakanet med täcket och somnar och vaknar med ett gallskrik... han vet inte var han är och tar sig inte ut (har hänt ett antal gånger) det går över med tiden men det blir en väldig kontrast. Men han är nöjd iaf!
Jag känner att hästintresset vaknar till liv... jag trodde inte det skulle vakna igen då jag inte trott jag skulle kunna rida igen, man har haft fullt upp med de små (men man har insett att de inte är små hela livet) och jag har bearbetat mitt tankesätt... har haft svårt att släppa att jag inte kan ha egen häst nu utan måste rida på ridskola och andras hästar i några år... har man haft egen så känns det lite konstigt men nu har jag vänt på det eftersom vi varken har råd eller tidsmöjlighet just nu när vi har småbarn så är det kanon att starta med någon ridlektion i veckan (blir inte förrns efter nyår då mina ben inte är mogna för ridlektioner ännu) och så kan jag rida någon av mostrarnas ponnyer ibland... Tova har lovat att leda mig i skritt om nån månad så jag bara får sitta försiktigt iaf.
Jag får nog börja i en nybörjargrupp på ridskolan för jag måste bygga upp mig sakta och på rätt sätt och inte ha brottom så det blir bra i längden!
En barndomskompis protesterade stort när jag sa att jag nog inte skulle hålla på med hästar med... tjejer som haft häst brukar ofta ramla dit förr eller senare igen... för mig vart det förr haha!
Så att kika på tävlingar får bli min terapi så länge!!! Roligt med en liten pojke som VILL följa med... tänkte bara ta med honom ena dan för att han inte skulle lessna men varje morgon har han vaknat och sagt "Mer Tävling" :-)
Det har funnits många hästar i ens liv och som man tyckt om men några är ändå väldigt speciella!!! Min sköthäst Napoleon är nog den som nästan kännslomässigt står högst, min egna första ponny Love Maid också då vi gjort otroligt mycket tillsammans! Men Napoleon var en så speciell själ och jag vann hans förtroende då han nog inte haft det så lätt där han kom ifrån. Molly har haft en trygg och bra uppväxt med bra folk omkring sig så hon har inte den osäkra delen som man måste ha nyckel för att låsa upp och det är bra för hennes skull men visst är det en känsla att vinna en osäker hästs förtroende och veta att man verkligen har ett ansvar att förvalta det förtroende man får!
Haha undra om någon verkligen orkar läsa igenom allt dett svammel... men strunt samma, jag har fått skriva av mig :-)
Vet att många inte kan förstå hur det kan vara intressant att läsa om folks vardagsliv men vi är alla olika och tycker om olika saker.
Tiden finns inte att träffa alla ofta... eller finns den fast man använder ordet stress som ett litet försvar?? vad vet jag men samtidigt märker man lätt när man ska försöka stämma träff med någon som inte bor granngårds att det oftast inte klaffar förrns några veckor framåt ändå tycker jag inte jag har så mkt nu när jag är mammaledig... så livet snurrar ju på med en himla fart men roligt är det!
Vi har iaf varit på släktträff på Gotland i början av juni, min morfar växte upp på Gotland (hans pappa var tydligen präst där) med sina 9 syskon så det är alltid kul när det är släktträffar :-)
Vi hade strålande väder, kanonvarmt och härligt! Vi stannade några dagar efter släktträffen med min lilla familj, min mamma och så min bror med familj, så underbart att träffas på det viset då han ju bor i Skåne så vi träffas inte så ofta.
Vi var vid olika stränder, hälsade på Pippi Långstrump, var på Fårö, i Visby, Lummelunda osv Vi åt god mat och myste!Men det ska erkännas att det är skönt att ha några fler vuxna med när man har en bebbe och ett yrväder till grabb ;-) fast han har faktiskt blivit lugnare efter Gotland (för att vara han). Han är verkligen underbar vårt lilla energiknippe... lillJoel!
Jag fyllde 27 i Juni också, det firades med min pappa hans Maria och mina 2 systrar... dagen efter åkte min lilla familj inklusive Mickes son Gabbe till min mamma och grillade och hade skoj :-)Joel avgudar sin storebror!
Joel har börjat ta efter saker vi säger och gör så man får ju skrattfnatt ibland!!! Jag låg och läste ridsport i min säng och bläddrade så det prasslade... då hör jag någon hojta... Tidning trasig MAMMA... Joeé BANNAD med sträng röst... haha
Det händer så mycket hela tiden så man glömmer så mycket tyvärr.
Elsa är ju 5 månader nu... snart ett halvår, vår gotös som fått en spjälsäng idag. Hon har kunnat ha vagga länge då hon varit stillsammare än Joel... han flyttade vi över till spjälsäng nästan omgående... men då är han verkligen Joel också!!! Men nu har hon verkligen blivit i längsta laget för vaggan så nu har hon det mysigt i spjälsängen!!!
Ska dock köpa ett nytt spjälskydd, har satt dit det vi hade till Joel och aldrig tyckt om... det är för få snören till det och de sitter inte i hörnen...så till Joel tog jag bort det tidigt men då fastnade han ju ibland också med nån fot och så... min smart mamma konstaterade nu att jag kanske köpt ett spjälskydd för en rund spjälsäng eller så :-) verkar rätt logiskt nu när hon kom på det... ibland är jag verkligen spånig, tänker absolut inte i flera steg, konstaterar bara att det inte riktigt passar :-D men jag tror jag är ganska snäll iaf :-)
Jag var på Timrås hopptävlingar i helgen 3 dagar med både ponny o hästklasser... helt underbart! Joel var med alla tre dagar (jag trodde han skulle lessna efter nån havtimme men han ville bara på mer tävling) visst fick han myror i baken när han blev trött och ville inte vara still för då kan ju sömnen infinna sig men han tittade snällt i flera timmar varje dag, han åt massäck och kikade på hästar och alla spännande människor och hundar.
Första dasgen var han lite fundersam övwer att han inte fick rida när det fanns så många hästar, jag förklarade att det inte var någon av hans mostrars ponnyer... då talade han bestämt om att var och varannan häst minnsan var Siris eller Tovas :-D
På Fredagen var vi själva, på lördagen var Micke och Elsa med och på söndagen var Tova med oss :-)
När en av hästarna gick omkull talade han förståndigt om för oss att hästen var lessen :-)
Vi var även till Joels morfar i söndagskväll och Joel lekte med moster Tova och hennes 2 kompisar... jag höll aldrig på att få hem honom... morfar hade minsann monster i källaren och där var de och busade :-)
Ska försöka uppdatera med lite svammel aningen oftare så jag inte hinner glömma så mycket... men livet går allra först :-)
Elsa var och fick vaccination för någon vecka sedan och hon vägde då som 5 månaders bäbis 7430 och var 64,5 lång, huvudomfång 43,5 cm.
Elsa har fått så fint i sin nya säng, då känns det så kalt inne hos Joel, tyvärr måste det få vara så... vårt busfrö river nämligen bara ur täcket och kudden ur påslakanet och busar med osv, han kommer inte till ro utan har hudra andra saker för sig... eller så kryper han in i påslakanet med täcket och somnar och vaknar med ett gallskrik... han vet inte var han är och tar sig inte ut (har hänt ett antal gånger) det går över med tiden men det blir en väldig kontrast. Men han är nöjd iaf!
Jag känner att hästintresset vaknar till liv... jag trodde inte det skulle vakna igen då jag inte trott jag skulle kunna rida igen, man har haft fullt upp med de små (men man har insett att de inte är små hela livet) och jag har bearbetat mitt tankesätt... har haft svårt att släppa att jag inte kan ha egen häst nu utan måste rida på ridskola och andras hästar i några år... har man haft egen så känns det lite konstigt men nu har jag vänt på det eftersom vi varken har råd eller tidsmöjlighet just nu när vi har småbarn så är det kanon att starta med någon ridlektion i veckan (blir inte förrns efter nyår då mina ben inte är mogna för ridlektioner ännu) och så kan jag rida någon av mostrarnas ponnyer ibland... Tova har lovat att leda mig i skritt om nån månad så jag bara får sitta försiktigt iaf.
Jag får nog börja i en nybörjargrupp på ridskolan för jag måste bygga upp mig sakta och på rätt sätt och inte ha brottom så det blir bra i längden!
En barndomskompis protesterade stort när jag sa att jag nog inte skulle hålla på med hästar med... tjejer som haft häst brukar ofta ramla dit förr eller senare igen... för mig vart det förr haha!
Så att kika på tävlingar får bli min terapi så länge!!! Roligt med en liten pojke som VILL följa med... tänkte bara ta med honom ena dan för att han inte skulle lessna men varje morgon har han vaknat och sagt "Mer Tävling" :-)
Det har funnits många hästar i ens liv och som man tyckt om men några är ändå väldigt speciella!!! Min sköthäst Napoleon är nog den som nästan kännslomässigt står högst, min egna första ponny Love Maid också då vi gjort otroligt mycket tillsammans! Men Napoleon var en så speciell själ och jag vann hans förtroende då han nog inte haft det så lätt där han kom ifrån. Molly har haft en trygg och bra uppväxt med bra folk omkring sig så hon har inte den osäkra delen som man måste ha nyckel för att låsa upp och det är bra för hennes skull men visst är det en känsla att vinna en osäker hästs förtroende och veta att man verkligen har ett ansvar att förvalta det förtroende man får!
Haha undra om någon verkligen orkar läsa igenom allt dett svammel... men strunt samma, jag har fått skriva av mig :-)
