Frida Lidén

Jag tycker verkligen om att läsa om andra nära bekanta som bloggar... så jag borde skärpa mig jag med, gillar vardagsbloggar som vänner och bekanta, sådana man känner men kanske inte träffar så ofta osv . att man kan få en inblick i vad som händer i deras liv, för många människor som man kännt förr eller inte träffar ofta betyder ändå mycket för mig även om man kanske inte kan vara så tajta med alla att man träffas var och varannan vecka o.dyl... jag tänker ofta på sådana jag gick i skolan med på högstadiet osv så det är så kul om man hittar någon liten blogg och får se om de har barn, vad de gör osv.
Vet att många inte kan förstå hur det kan vara intressant att läsa om folks vardagsliv men vi är alla olika och tycker om olika saker.

Tiden finns inte att träffa alla ofta... eller finns den fast man använder ordet stress som ett litet försvar?? vad vet jag men samtidigt märker man lätt när man ska försöka stämma träff med någon som inte bor granngårds att det oftast inte klaffar förrns några veckor framåt ändå tycker jag inte jag har så mkt nu när jag är mammaledig... så livet snurrar ju på med en himla fart men roligt är det!

Vi har iaf varit på släktträff på Gotland i början av juni, min morfar växte upp på Gotland (hans pappa var tydligen präst där) med sina 9 syskon så det är alltid kul när det är släktträffar :-)
Vi hade strålande väder, kanonvarmt och härligt! Vi stannade några dagar efter släktträffen med min lilla familj, min mamma och så min bror med familj, så underbart att träffas på det viset då han ju bor i Skåne så vi träffas inte så ofta.

Vi var vid olika stränder, hälsade på Pippi Långstrump, var på Fårö, i Visby, Lummelunda osv Vi åt god mat och myste!Men det ska erkännas att det är skönt att ha några fler vuxna med när man har en bebbe och ett yrväder till grabb ;-) fast han har faktiskt blivit lugnare efter Gotland (för att vara han). Han är verkligen underbar vårt lilla energiknippe... lillJoel!

Jag fyllde 27 i Juni också, det firades med min pappa hans Maria och mina 2 systrar... dagen efter åkte min lilla familj inklusive Mickes son Gabbe till min mamma och grillade och hade skoj :-)Joel avgudar sin storebror!

Joel har börjat ta efter saker vi säger och gör så man får ju skrattfnatt ibland!!! Jag låg och läste ridsport i min säng och bläddrade så det prasslade... då hör jag någon hojta... Tidning trasig MAMMA... Joeé BANNAD med sträng röst... haha
Det händer så mycket hela tiden så man glömmer så mycket tyvärr.

Elsa är ju 5 månader nu... snart ett halvår, vår gotös som fått en spjälsäng idag. Hon har kunnat ha vagga länge då hon varit stillsammare än Joel... han flyttade vi över till spjälsäng nästan omgående... men då är han verkligen Joel också!!! Men nu har hon verkligen blivit i längsta laget för vaggan så nu har hon det mysigt i spjälsängen!!!

Ska dock köpa ett nytt spjälskydd, har satt dit det vi hade till Joel och aldrig tyckt om... det är för få snören till det och de sitter inte i hörnen...så till Joel tog jag bort det tidigt men då fastnade han ju ibland också med nån fot och så... min smart mamma konstaterade nu att jag kanske köpt ett spjälskydd för en rund spjälsäng eller så :-) verkar rätt logiskt nu när hon kom på det... ibland är jag verkligen spånig, tänker absolut inte i flera steg, konstaterar bara att det inte riktigt passar :-D men jag tror jag är ganska snäll iaf :-)

Jag var på Timrås hopptävlingar i helgen 3 dagar med både ponny o hästklasser... helt underbart! Joel var med alla tre dagar (jag trodde han skulle lessna efter nån havtimme men han ville bara på mer tävling) visst fick han myror i baken när han blev trött och ville inte vara still för då kan ju sömnen infinna sig men han tittade snällt i flera timmar varje dag, han åt massäck och kikade på hästar och alla spännande människor och hundar.
Första dasgen var han lite fundersam övwer att han inte fick rida när det fanns så många hästar, jag förklarade att det inte var någon av hans mostrars ponnyer... då talade han bestämt om att var och varannan häst minnsan var Siris eller Tovas :-D

På Fredagen var vi själva, på lördagen var Micke och Elsa med och på söndagen var Tova med oss :-)

När en av hästarna gick omkull talade han förståndigt om för oss att hästen var lessen :-)

Vi var även till Joels morfar i söndagskväll och Joel lekte med moster Tova och hennes 2 kompisar... jag höll aldrig på att få hem honom... morfar hade minsann monster i källaren och där var de och busade :-)

Ska försöka uppdatera med lite svammel aningen oftare så jag inte hinner glömma så mycket... men livet går allra först :-)

Elsa var och fick vaccination för någon vecka sedan och hon vägde då som 5 månaders bäbis 7430 och var 64,5 lång, huvudomfång 43,5 cm.

Elsa har fått så fint i sin nya säng, då känns det så kalt inne hos Joel, tyvärr måste det få vara så... vårt busfrö river nämligen bara ur täcket och kudden ur påslakanet och busar med osv, han kommer inte till ro utan har hudra andra saker för sig... eller så kryper han in i påslakanet med täcket och somnar och vaknar med ett gallskrik... han vet inte var han är och tar sig inte ut (har hänt ett antal gånger) det går över med tiden men det blir en väldig kontrast. Men han är nöjd iaf!

Jag känner att hästintresset vaknar till liv... jag trodde inte det skulle vakna igen då jag inte trott jag skulle kunna rida igen, man har haft fullt upp med de små (men man har insett att de inte är små hela livet) och jag har bearbetat mitt tankesätt... har haft svårt att släppa att jag inte kan ha egen häst nu utan måste rida på ridskola och andras hästar i några år... har man haft egen så känns det lite konstigt men nu har jag vänt på det eftersom vi varken har råd eller tidsmöjlighet just nu när vi har småbarn så är det kanon att starta med någon ridlektion i veckan (blir inte förrns efter nyår då mina ben inte är mogna för ridlektioner ännu) och så kan jag rida någon av mostrarnas ponnyer ibland... Tova har lovat att leda mig i skritt om nån månad så jag bara får sitta försiktigt iaf.
Jag får nog börja i en nybörjargrupp på ridskolan för jag måste bygga upp mig sakta och på rätt sätt och inte ha brottom så det blir bra i längden!

En barndomskompis protesterade stort när jag sa att jag nog inte skulle hålla på med hästar med... tjejer som haft häst brukar ofta ramla dit förr eller senare igen... för mig vart det förr haha!

Så att kika på tävlingar får bli min terapi så länge!!! Roligt med en liten pojke som VILL följa med... tänkte bara ta med honom ena dan för att han inte skulle lessna men varje morgon har han vaknat och sagt "Mer Tävling" :-)

Det har funnits många hästar i ens liv och som man tyckt om men några är ändå väldigt speciella!!! Min sköthäst Napoleon är nog den som nästan kännslomässigt står högst, min egna första ponny Love Maid också då vi gjort otroligt mycket tillsammans! Men Napoleon var en så speciell själ och jag vann hans förtroende då han nog inte haft det så lätt där han kom ifrån. Molly har haft en trygg och bra uppväxt med bra folk omkring sig så hon har inte den osäkra delen som man måste ha nyckel för att låsa upp  och det är bra för hennes skull men visst är det en känsla att vinna en osäker hästs förtroende och veta att man verkligen har ett ansvar att förvalta det förtroende man får!

Haha undra om någon verkligen orkar läsa igenom allt dett svammel... men strunt samma, jag har fått skriva av mig :-)